Den judiska kyrkogården i Warszawa ligger på Okopawa Street, ca en halvtimmes promenad från Gamla Staden. Det är en av de största judiska kyrkogårdarna i Europa. Den började användas 1806 och sträcker sig över hela 33 hektar mark. Över 200 000 gravar finns här inne bland träden – och här finns också massgravar med offren från Warszawas Ghetto. Mycket är övervuxet, och fallna och brutna stenar ligger under dessa höga trädstammar.
The Okopowa Street Jewish Cemetery is one of the largest Jewish Cemeteries in Europe. Located on Warsaw’s Okopowa street. The Jewish Cemetery was established in 1806 and occupies 33 hectares (83 acres) of land. The cemetery contains over 200,000 marked graves, as well as mass graves of victims of the Warsaw Ghetto. Many of these graves and crypts are overgrown, having been abandoned after the German invasion of Poland and the Holocaust. Although the cemetery was closed down during WWII, after the war it was reopened and a small portion of it remains active, serving Warsaw’s small remaining Jewish population.
De flesta gravstenar är mycket enkelt dekorerade, men det finns också rikt utsirade monument i olika stilar – från Egypteninspirerade till Art deco. Mycket vanligt är lejon och hjortar, men också händer. Några har till och med böcker – och en vattenpump.
The cemetery is filled with monuments to Jewish communists, orthodox rabbis, and everyone in between. Many of the markers are simple, others are elaborately carved with angels drooping mournfully over a tomb or with large, elaborate bas relief panoramas of a somewhat imaginary medieval Warsaw. Large mausoleums also appear in different styles ranging from Egyptian to Art deco.
Det är en märklig känsla att vandra på dessa stigar bland de högvuxna, mörka träden. Alla dessa människor som begravts här, vars ättlingar alla gått under i Förintelsen. Ingen kan ta hand om gravarna.
It’s a strange feeling walking here…among those high grown, dark trees and all the graves without people left to care for them…everyone was lost in the Holocaust.
Mycken skönhet göms också här. Både i detaljer och i alltet. Själen vilar i vandringen. Några enstaka violer bryter igenom .
There is so much beauty here. In details as in the whole. Your soul is resting while you are walking. and a ray of violets shine on your path.
What a beautiful and sensitive post, Ann Christine….
Thank you so much, Sue. I love walking on cemeteries and have visited several important ones. My favourites were Père Lachaise in Paris and Highgate in London. Now, I think this one might be a clear number one.
I think it might! I have never got to Montparnasse or Père Lachaise, both on my list! And I want to get back to Nunhead in London – a lot of which is abandoned. One day….I need to find someone to go with.
Nunhead? Where is that? I’d gladly go whenever I come to London again…
Yippee! We need to meet up….. It’s in North London
Not at all Highgate direction then?
No, it’s not North London…. http://en.m.wikipedia.org/wiki/Nunhead
Aha…
Beautiful compositions. Haunting and heart breaking post.
Thank you, and yes, heartbreaking.
Vackert och sorgligt. Det är som om naturen vill hjälpa till med att förstärka den känslan. Träden är en förlängning av gravarna. Den enhetlig färgskala förstärker det ödsliga och vackra intrycket. Violer som utropstecken, glöm inte bort! Mycket vacker fångat av dig!
Tack så hemskt mycket! En vacker plats med mycket mycket känslor som strömmar igenom dig när du vandrar bland träden. Så fint du uttrycker det om träden och gravarna.
Pingback: A Silent Contemplation – The Łódź Jewish Cemetery | Warden Spirits